Innehåll - 1. Svenska Dagbladet
- 2. Wikipedia
- 3. Svenska Wikipedia
- 4. En artikel ur svenska Wikipedia
- 5. Motsvarande artikel ur NE
- 6. Senaste ändringar
- 7. Historiken för en artikel
- 8. Vilka är författarna?
- 9. susning.nu liknar mer en katalog än ett uppslagsverk
- 10. Tillväxten i Wikipedia
- 11. Tillväxten och stagnationen i susning.nu
Skrivet av Lars Aronsson inför ett föredrag den 5 april 2006.
Med kort varsel har jag blivit inkallad att prata på IT-ceum i Linköping i seminarieserien "digitala revolutioner" på onsdag 5 april 2006 klockan 17:00--17:45. Information finns på http://www.itceum.se/seminarie.php
KRAFTEN I SAMARBETET
Affischtext
Vad händer om man lånar metoder från utvecklingen av fri
programvara och tillämpar dem på områden som inte kräver kunskap i
programmering? Kan man inrätta öppna samarbeten runt skrivandet av
läroböcker eller uppslagsverk? Ja, flera projekt tyder på det, och
tydligast av alla är Wikipedia.
Källkritik av webben är ett högaktuellt ämne. Det är inte längre
universitet, tidningsredaktioner och förlag som har ensamrätt på
att sprida information eller definiera vad som är fakta. Blir ett
öppet uppslagsverk faktakritiskt av sig själv, just i och med sin
öppenhet, eller resulterar det i kaos och faktafel?
Lars Aronsson är grundare av Projekt Runeberg och
wiki-encyklopedin susning.nu. Han har följt utvecklingen av
Wikipedia sedan starten.
Disposition
Vad hinner man säga på 45 minuter? Inte mycket. Och publiken är blandad. Jag kan inte förutsätta att den vet speciellt mycket. Alltså hinner jag inte gå in på nya projekt som Open Street Map.
Varför vi är här
Vi är här på grund av att Wikipedia är så framgångsrikt. Grundat i januari 2001, direkt efter dotcom-bubblan hade spruckit, har den gått från klarhet till klarhet. Och detta trots vissa grundläggande misstag och brister.
Svenska Dagbladets stora jämförelse mellan Wikipedia, Nationalencyklopedin och susning.nu beror inte på ett plötsligt intresse för uppslagsverk. När såg man senast en jämförelse mellan Bonniers Lexikon och Nationalencyklopedin? Något mer sövande får man nog leta efter. Nej, det är Wikipedia som uppmärksammas, och närmaste jämförelsen råkar bli Nationalencyklopedin. Wikipedia har ju anspråk på att vara en encyklopedi. Alltså jämför man i USA med Encyclopædia Britannica, i Tyskland med Brockhaus och i Sverige med Nationalencyklopedin.
Med i jämförelsen kommer också susning.nu, som under 2001-2004 utgjorde en svensk parallell till Wikipedia. Dock har susning.nu varit stängd sedan 15 april 2004 och dess innehåll kan egentligen bara jämföra sig med hur Wikipedia såg ut på den tiden.
Fram tills rätt nyligen var den mest iögonenfallande bristen hos Wikipedia dess obetydliga storlek. Ett klassiskt uppslagsverk har en viss storlek, och det ska mycket till för ett frivilligprojekt att skriva ihop en motsvarande mängd artiklar.
Nationalencyklopedin omfattar 20 band. Det största uppslagsverket som någonsin getts ut på svenska är andra upplagan av Nordisk familjebok, som omfattar 38 band. Varje band omfattar 800 sidor som innehåller 650.000 tusen ord eller 4,5 megabyte textmassa. Tillsammans innehåller alla 38 banden 182.000 uppslagsord (artiklar och hänvisningar) med 24 miljoner ord eller 170 megabyte text. Engelska Wikipedia omfattar idag, i april 2006, över 1 miljon artiklar. Svenska Wikipedia är den sjunde största med 149.000 artiklar, alltså av samma storleksordning som Nordisk familjebok.
Susning.nu hade vid stängningen för två år sedan 55.000 artiklar och är idag bara obetydligt större. Svenska Wikipedia hade då 28.000 artiklar, men har sedan dess vuxit femfalt.
När nu Wikipedia nått upp till eller passerat de klassiska uppslagsverkens storlek, blir det också irrelevant att fokusera på storleken. Den mest iögonenfallande bristen är i stället snedfördelningen av täckningen av olika ämnesområden. Artiklar om datorteknik och aktuella skådespelare är fylliga, medan den klassiska allmänbildningen närmast lyser med sin frånvaro.
Samarbete
Eftersom susning.nu inte är "öppet innehåll" så kan jag inte ställa mig upp och vara evangelist för detta koncept. Däremot kan jag tala mig varm för "samarbete", oavsett om innehållet blir öppet eller ej. Det är så affischtexten är utformad. Internet och webben är i sin bästa form ett dubbelriktat medium. Här kan man snabbt göra en anspelning bakåt på Bertolt Brechts "radioteori" ([tyska Wikipedia]). Men detta samarbete är också frivilligt och obetalt, precis som inom fri programvara. Vad betyder det för styrbarhet, förutsägbarhet, möjlighet till och behov av kontroll? Blir resultatet någonsin användbart för en bredare allmänhet? Av sig självt? Eller krävs traditionella, kommersiella företag för paketeringen? Man kan jämföra Red Hat för Linux med tyska Directmedia för tyska Wikipedia på DVD. Majoriteten hittar ju Wikipedia (och susning.nu) via Google. Är det bra eller dåligt? Givetvis är det bra för susning.nu och Wikipedia. Det är en förutsättning för deras existens. Men är det också bra för allmänheten? Kan den aktiveras till delaktighet, eller saknar den mognad och förutsättningar att ta till sig resultatet? Vad vad skulle Brecht säga om saken?
Internet gör kommunikationen möjlig, som gör att frivilligt arbete kan bli samarbete.
Motivationen som det frivilliga arbetets förutsättning
Nyligen diskuterades på Wikipedias sändlista foundation-l varför stora språk (som hindi och arabiska) har så få webbsajter och varför Wikipedia på dessa språk är så små, och hur man kan få dem att växa. Detta aktualiserar åter frågan om rå tillväxt mätt i antalet artiklar, något som annars är avklarat för de stora språken inom Wikipedia, de som redan nått över 100.000 artiklar (däribland engelska, tyska, svenska). I det sammanhanget skrev jag så här:
- To write a wiki with 100K articles, you don't need the 480M speakers of Hindi, the 46M speakers of Polish or the 4.6M speakers of Norwegian. All you need is 20 or 50 very determined people, who really want to write a wiki with 100K articles. This determination is a mindset, which can be very hard to reach. Have you tried to convince your parents to contribute actively to Wikipedia? I suppose that pyramid schemes, religious cults, and even suicide bombings need a similar mindset. Most people just wouldn't get it into their head, that this is a good idea. But once you are determined, the actual job is not so hard to do.
- Perhaps we have an understanding of ideas, ideologies, and mindsets today that is similar to the medical understanding of viruses and bacteria 200 years ago.
Så hur tänder man denna motivation att bidra med frivilligt arbete? Är det ett virus som smittar? Är Wikipedia en sekt i stil med Livets Ord? Eller ett drogberoende i stil med alkoholism? Kanske är sekter och droger egentligen samma sak, ett sätt att skaffa sig endorfinkickar, utan att bli ett komplett vrak. Kan man vaccinera en hel befolkning? Vilken roll spelar förebilder? Susning.nu erbjöd tidigt en draghjälp åt både svenska och tyska Wikipedia, genom att visa att det är möjligt att jaga ikapp den engelska sajten. Tyskarna (däribland Magnus Manske och Erik Möller) var aktiva i utvecklingen av Mediawiki-programvaran, och lånade ideer från susning.nu.
Storlek, historik och tillväxt
Det jag kan förutsätta är att några i publiken har läst Svenska Dagbladets stora jämförelse den 30 mars 2006 mellan Nationalencyklopedin, svenska Wikipedia och susning.nu. Alltså tvingas jag förklara varför susning.nu framstår så ofördelaktigt i den jämförelsen. Jag tror att mitt främsta försvar är att susning.nu i sitt nuvarande skick är ett passerat stadium. Det var en världsledare inom ett nytt fält under en kort tid 2002-2003. Fram till jultid 2003 var susning.nu större än tyska Wikipedia, och alltså världens näst största wiki. Ett drygt kvartal senare stängdes susning.nu. Och två år senare var susning.nu inte längre en av de tio största. Detta framgår tydligast av det här tillväxtdiagrammet:
Ljusbilder
1. Svenska Dagbladet
[>>]
2. Wikipedia
[>>]
3. Svenska Wikipedia
[>>]
4. Artikel ur svenska Wikipedia
[>>]
5. Nationalencyklopedin
[>>]
6. Senaste ändringarna
[>>]
7. Historiken för en artikel
[>>]
8. Vilka är författarna?
[>>]
9. susning.nu
[>>]
10. Tillväxten i Wikipedia
[>>]
11. Tillväxten i susning.nu
[<<]
Hitta mer information om samma ämne på webben